”ATT FÅ VARA DÄR VITSIPPOR BLOMMAR”

Jag läser om en ung kvinna, som på grund av en svår sjukdom, har gjort att hon nu endast kan ta sig fram i rullstol. Det handlar om hennes stora begränsningar i vardagslivet, dom där ni vet, som vi friska bara tar för givet.Det är en sorglig historia, men den andas även både hopp och glädje.

Det största bekymmer hon har, är att hon bor i FEL Landsting, så tydligen har Landstingen mycket olika bestämmelser och syn, på hjälpbehov. Min personliga åsikt är att Landstingen, om dom nu verkligen behövs, ska slås samman till en enhet, som gäller hela landet, och naturligtvis  ska dom ha en generös inställning, till sjuka och handikappade personer, som i mitt tycke, ska ha rätt till ett liv i värdighet.

Just denna kvinnan är intresserad av, att fota, komma ut i naturen, ja få ta del av livet, så gott det går. I dagens Sverige måste man kämpa för varenda liten sak, det orkar inte alla sjuka, dessutom är det många, som inte har någon som kan hjälpa dom i deras kämpande.

Vårt liv kan förändras på några sekunder, det gäller att ta vara på livet, att vara tacksam för att få vara frisk, visa empati för dom som inte har den förmånen, ta sig tid att hjälpa någon, oftast handlar det för oss friska om mycket små saker, men för dom som inte är det, kan just den där hjälpen berika deras liv, och ge dom glädjefyllda stunder. Dessutom smittar glädje av sig.